fredag 25 juli 2014

Florensvecka: Lästips i kubik!

När vi skulle gifta oss i Florens för några år sedan så skickade jag ut en lista med tips på läsning inför resan till våra gäster. En ganska kort och komprimerad lista men med något för alla. Nu har det naturligtvis kommit ut massor med bra böcker sedan dess också, men jag tänkte ändå att det kunde passa att lägga ut den här listan den här veckan. Om du ska resa till Italien eller till Florens så kanske här finns något för dig att slänga med ner i resväskan? Jag kan ha postat den här listan tidigare men det kan inte skada att återposta den i så fall.

Venus födelse av Sarah Dunant
Roman som utspelar sig i renässansens Florens. Handlar om dottern till en köpman som växer upp under Savonarolas mest aktiva år.

Scarabeo av Michele Giuttari
Deckare om den italienske kommissarien Michele Ferrara i Florens. Giuttari är själv fd kommisarie i Florens. Nu arbetar han för regeringen med maffiafrågor.

Döden i Florens av Lucretia Grindle
Amerikansk deckare som utspelar sig i Florens. Mycket miljöbeskrivningar. Mordet i boken sker i Boboliträdgårdarna.

Ett rum med utsikt av E M Forster
Klassiker som även filmatiserats på 80-talet med Helena Bonham Carter och Julian Sands.

Jag är inte rädd av Niccolò Ammaniti
Internationellt uppmärksammad modern italiensk författare. Denna handlar om en 9-årig pojke som en sommar på 70-talet hittar en jämnårig pojke fastkedjad i ett hål utanför byn där han bor.

Tristano dör av Antonio Tabucchi
Italiensk författare som ofta nämns i Nobelpris-sammanhang. Hans roman Påstår Pereira har kommit ut på ”En Bok För Alla”.

Facklitteratur:
Familjen Medici av Ulla Britta Ramklint
En biografi över släkten Medicis uppgång och fall. Palazet som vigseln sker i är en av Medicis gamla bostäder.

Med denna lista sätter jag också punkt för Florensveckan det här året, åter på måndag med något helt annat. Fast jag lär fortsätta Wanderlustläsa några veckor till. Minst.

torsdag 24 juli 2014

Florensvecka: The Dark heart of Florence av Michele Guiuttari

Ja, efter att ha last “The Black rose of Florence” så tänkte jag att Giuttari har lite svårt med övergångarna mellan sina böcker. Den åsikten kom ju verkligen på skam i den här boken för här fortsätter mysteriet med Den svarta rosen och de grymma, nästan rituella morden i Florens. Det är nästan så att man skulle kunna säga att böckerna är mer av del 1 och del 2 av samma historia. Ferrara vilar fortfarande upp sig efter sina skottskador i München tidigare under sommaren. Han får dock inte vila lång stund för snart skakas Florens v ytterligare mord, mord som även de verkar ha kopplingar till Frimurarna. Det enda jag funderar över här är varför Ferrara är kvar i Florens överhuvudtaget? Han skulle ju bli förflyttad till Tyskland? Det får man faktiskt aldrig någon förklaring till. Eller så har jag missat den när jag skummat något ovanligt blodigt stycke.

Nå, Ferrara utsätts för påtryckningar från högre ort, inte att lösa fallet, utan att lämna särskilda högt uppsatta människor ifred. Vilket visar sig bli svårt, speciellt som ett av offren är en senator…
 
Ja, spänningsnivån är hög som vanligt och de parallella historierna med den nyligen frisläppta Guendalina och Angelica, hennes älskarinna, de engagerar och ger historien lite mer volym. Man bryr sig om karaktärerna. De har varit med om så mycket att man tycker att det kanske kan få räcka nu?
En person som jag blir mer nyfiken på och som jag är säker på kommer att komma tillbaka i nästföljande böcker är den unga studentska som polisen Theresa värvar att hjälpta till med utredningen. För det görs stor affär av att hon ska få lov att hjälpa till trots avsaknad av utbildning, men sedan nämns hon knappt mer efter det. En del sådana detaljer kan jag störa mig på, men tror det är Giuttaris berättarteknik.

Historien är hur som helst spännande och Florensporren är på topp. Det är beskrivningar av restauranger och platser som man bara måste längta till och perfekt att läsa om man ska dit eller har varit där. Skulle dock ändå föreslå att man läser böcker i ordning för även om de är fristående så bygger de trots allt på varandra.